Natur värd ett besök

KulturmiljöNaturreservat

Gullaboås

Gullaboås

I Gullaboås naturreservat får skogen utvecklas fritt till urskogsliknande miljö. Foto: Mimmi Beckman

Skogen i Gullaboås har varit opåverkad av människohand under flera decennier. Därför har det skapats en unik miljö med en rik flora och fauna.

Från skogsbruk till vildmark

Gullaboås naturreservat är ett intressant och lättillgängligt exempel på hur skogen utvecklas när skogsbruket upphör. Skogen här har som helhet inte påverkats av skogsbruk under ett flertal decennier. Dessutom utgör lämningar efter forna tiders markanvändning ett spännande inslag för besökaren. Reservatet utgörs till största del av äldre barrblandskog där gran dominerar.

Sumpskogar

Stora delar av naturreservatet karakteriseras av äldre, barrblandskog med naturskogskaraktär.Området är mosaikartat med plana partier därgranskog växer i välslutna bestånd omväxlande med mindre blocksamlingar och berghällar med glesare och luckigare skog. Mellan de svaga höjdryggarna ligger fuktstråk där det finns sumpskogar. Huvuddelen av arealen utgörs av den äldre barrblandskogen där gran dominerar i barr trädskiktet.

Död ved gynnar arter

Området hyser skog i olika åldrar. Medelåldern uppgår till drygt sjuttio år, men vissa träd och mindre områden av träd är betydligt äldre. Den rika förekomsten av barr- och lövträdslågor (liggande, döda träd), gamla grova granar och tallar, högstubbar, torrakor (stående döda träd), torrträd och lövträdssocklar ger förutsättningar för en rik fauna och flora. Ett antal signalarter har påträffats. Bland annat rörsvepemossa, blåmossa, långfliksmossa och gammelgranslav.

Översikt

Servicekarta

Fakta

Kommun:

Torsås

Areal:

25,8 hektar

Läge/vägbeskrivning:

Reservatet ligger lättillgängligt mellan Gullaboås och Bidalite i Torsås kommun.

Förvaltare:

Länsstyrelsen Kalmar län

Bra att veta:

Inom reservatet finns spår efter en järnframställningsplats. Därom vittnar ett par slaggvarpar; typiskt belägna i anslutning till en förre detta våtmark. Slaggvarp är en hög med slagg och restprodukter efter järnframställning. Det finns även en tjärdal.

NaturreservatNatura 2000

Strömby

Strömby

Kärrmark i Strömby naturreservat. Foto: Länsstyrelsen Kalmar län

I Strömby naturreservat är landskapet småkuperat och
mosaikartat. Grovstammig barrblandskog växer i välslutna bestånd omväxlande med blocksamlingar med glesare och luckigare skog.

Vegetation

Mellan höjdryggarna ligger fuktstråk med sumpskogar. Huvuddelen av Strömby utgörs av äldre barrskog där gran dominerar med ett stort inslag av tall. Inom delar av området finns inslag av lövträd, framför allt grov asp, vårt- och glasbjörk, enstaka ek, sälg och i fuktigare delar klibbal. I södra delen av reservatet finns en del bok. Området ligger under högsta kustlinjen.

Gamla tallar

Skogen är flerskiktad, olikåldrig och varierad. Medelåldern uppgår till drygt 100 år, men vissa träd – särskilt bland tallarna – är betydligt äldre än så. Här finns gott om död ved i form av kullfallna träd, höga stubbar och torra träd. Spår av äldre stubbar finns här och där, men något egentligt skogsbruk har inte bedrivits här under flera decennier. Ett mindre brandfält, om cirka en halv hektar, finns mitt i reservatet. Det är resterna av en brand som inträffade under 1999.I reservatets utkanter finns också ett större brandfält från en brand 2003.

Rik flora och fauna

Den rika förekomsten av barrträdslågor, gamla grova tallar och granar, högstubbar, torrakor, block och grov asp utgör en bra miljö för många växter och djur. Bland annat har flera signalarter och rödlistade växtarter hittats som till exempel vedtrappmossa och svamparna tallticka samt gransotdyna.

Översikt

Servicekarta
 Fakta

Kommun:

Torsås

Areal:

108 hektar

Läge/Vägbeskrivning:

Reservatet nås med bil via en mindre, enskild skogsbilväg med början vid Sörgården i Strömby.

Förvaltare:

Länsstyrelsen Kalmar län

Bra att veta:

Skogsområdet saknar stigsystem, varför det är ganska svårtillgängligt. Torsås orienteringsklubb har dock gjort en orienteringskarta som täcker stora delar av området.

Serviceinformation
ParkeringParkeringsmöjligheter finns vid vägkorset vid reservatets södra gräns.
KulturmiljöNaturreservatNatura 2000

Örarevet

Örarevet är en två kilometer lång rullstensås. Till åsen hör en arkipelag med ett trettiotal låga holmar och skär, uppbyggda av lösa moränavlagringar.

Format av hav och vind

Vind och vågor har i hög grad bidragit till landskapets karaktär. Detta gäller särskilt markerna öster om den väg som löper längs revet. Här har låg, gles tallskog lyckats klamra sig fast. Öppna strandklappersträngar – så kallade stentorg – i revets mittparti jämte lav- mossytor och gräsrika tallhedar är typiska för revets ostsida.

Laguner

De bredaste strandängarna ligger omkring och mellan revets stora västliga uddar, där lugna vikar och ”laguner” bildats. De vanligast förekommande arterna är, från vattenbrynet räknat: strandtåg, agnsäv, salttåg, rödsvingel och krypven. Bland de fåtaliga örterna kan nämnas strandkrypa, kustarun, bunge och klöverärt.

Fågelsträck

De låga skären inom reservatet är viktiga häckningsplatser för bland annat kanadagåsen. Andra typiska eller särskilt intressanta arter är vigg, strandskata, roskarl, kentsk tärna och småtärna. Höst- och vårsträcken över området är betydande med vadare, änder och småfågel.

Kustens växter

Enbuskarna är typiska för såväl Örarevet som för holmarna och skären. I enbuskarnas skydd förekommer ibland ungplantor av bland annat ek, slån, rönn, rosa, olvon och måbär. Bland de dominerande arterna kan nämnas gräsen fårsvingel, rödven och vårbrodd samt örterna röllika, kattfot, gulmåra och gråfibbla.

Fakta

Kommun:

Torsås

Areal:

165 hektar, varav 122 är vattenområde

Läge/vägbeskrivning:

För att komma till Örarevet kör man gamla E22 till cirka 2,5 km nordost om Söderåkra samhälle. Härifrån är det skyltat ner till reservatet.

Förvaltare:

Länsstyrelsen Kalmar län

Bra att veta:

Örarevet har skyddsvärnsliknande stenvallar längs östra stranden. Dessa användes troligen som värn vid danskars och ryssars strandhugg, kanske så sent som i början av 1800-talet.